Tidiga samordnade insatser – en social investering

Veckans poddgäster
Socialtjänstpodden

Många barn och deras familjer hamnar mellan stolarna när socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola inte klarar att samverka och samordna sina insatser. I veckans socialtjänstpodd berättar projektledare från Skolverket och Socialstyrelsen hur de stödjer kommun och regioner att ge samordnade insatser till barn och unga tidigt.

Både IVO och den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården har konstaterat att barn som behöver insatser från flera aktörer bollas runt och inte får hjälp i tid. Därför har Skolverket och Socialstyrelsen sedan tre år ett uppdrag att förbättra samverkan och samordning mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. De ska identifiera framgångsfaktorer, undersöka vad det finns för både strukturella och juridiska hinder, samt följa upp, utvärdera och sprida resultatet vidare. Inom uppdraget stödjer man 36 utvecklingsarbeten över hela landet.

Varför är samverkan och samordning så svårt?

– Det är tre verksamheter med olika ansvarsområden, budgeter, politiska nämnder och kulturer, säger Kjerstin Bergman som är projektledare för uppdraget på Socialstyrelsen. Bara det gör det svårt och gör att det tar tid att få de här tre aktörerna att organisera sig långsiktigt. Ofta görs det kortsiktigt och i projektform. Dessutom måste man fortsätta att arbeta med de barn som riskerar att fara illa och har stora behov samtidigt som man ska ge insatser tidigt för att förebygga. På sikt är ju tanken att barn inte ska få så stora behov när de får samordnad hjälp i tid.

Vad är det för utvecklingsarbeten som ni stödjer?

– Grunden för att vara med var att man hade planerat eller redan startat ett utvecklingsarbete om tidiga samordnade insatser i samverkan, berättar Ebba Silverstolpe-Agardh, projektledare på Skolverket. Vi valde ut 40 utvecklingsarbeten som idag har blivit 36, allt från små kommuner till stora regioner eller kommunförbund. I de arbetena ingår 90 kommuner och 16 regioner. En del utvecklingsarbeten bygger upp rutiner och strukturer för att alla inblandade aktörer ska ha ett helhetsfokus runt barns bästa och använda sig av gemensamma metoder. Några identifierar organisatoriska mellanrum och hittar sätt att täta till dem. Andra arbetar med tvärprofessionella team för att kunna fånga upp, dela erfarenheter och komma fram till vilka insatser som ska ges. Vissa förstärker primärvården med en barnpsykolog som arbetar tillsammans med elevhälsan och socialtjänsten för att barn och unga inte ska behöva gå till alla aktörer utan ha en väg in. En sak som vi upptäckt i det här arbetet är att verksamheterna ofta arbetade med de barn redan far illa och som kanske varit aktuella ganska länge och då behöver man ändra riktning lite. Kjerstin och Ebba hjälper till genom att stödja nätverksbyggande, få uppföljningssystem på plats och genom ekonomiskt stöd. De jobbar också med att få överenskommelser på plats mellan alla inblandade aktörer tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Hur ser barn och deras föräldrar om tidiga samordnade insatser?

– Ofta är det föräldrarna som står för att försöka få till en samordning, säger Ebba. I början av uppdraget gjorde de en förstudie där myndigheter, intresseföreningar, kommuner och landsting intervjuades. Där lyfte brukarföreningarna att familjer bollas runt mellan olika verksamheter. Det är svårt att vet vem som gör vad och när. Vart ska jag vända mig med mina frågor? Pratar de olika aktörerna med varandra? Många sådana frågor sitter föräldrarna med. Ibland är det barnen som blir samordnare för att deras föräldrar har svårigheter och det vill vi ju ska förhindras. Det är verksamheterna som måste samordna sig utifrån barn och ungas behov, inte utifrån verksamheternas behov. 

Det tar tid men det ger vinster i arbetet för de professionella och för barn och unga, sammanfattar Kjerstin. Det krävs en långsiktighet, att man håller i och håller ut och ser det som en social investering. Att barn klarar skolan är en stark skyddsfaktor för att förebygga ohälsa, kriminalitet och arbetslöshet. Uppdraget var planerat att avslutas efter 2020 men regeringen har nyligen gjort ett pressmeddelande om att arbetet ska fortsätta till 2023 med inriktning på socialt utsatta områden och med hedersproblematik som tillägg. Än har dock inget nytt uppdrag hamnat på de båda myndigheternas bord.

Lyssna på Spotify | Acast | Apple Podcasts / iTunes | Soundcloud eller här på webben.