Vi har många utmaningar, inte minst välfärden

Bettina Kashefi
Samhällsekonomiska podden

Etableringsjobben togs fram av Svenskt Näringsliv tillsammans med LO och Unionen – men det politiska förslag det slutligen landade i låg så långt ifrån parterna att de tillsammans avslog det i ett gemensamt remissvar.

Svenskt Näringsliv är fackets motpart. I många politiska frågor företräder vi rakt motsatta intressen – men vi står också enade ibland. Tillsammans med chefsekonomen Bettina Kashefi nystar vi i båda kategorierna, och vi börjar givetvis i välfärden. 

-Kortsiktigt är välfärdssektorn i stort behov av resurser. På lite längre sikt är pengar inte botemedlet för det finns inte människor. Även  om vi hade haft obegränsat med pengar finns där inte tillräcklig arbetskraft. Därför måste man hitta andra sätt att leverera välfärd på.

Förra Samhällsekonomiska podden var med chefsekonomen på SKR, Sveriges kommuner och regioner, som tillsammans med oss som företräder många medarbetare i välfärden ser dock att det behövs rejält med resurser i verksamheterna. Svenskt Näringsliv är inte lika övertygade.

-Det är ett väldigt svagt samband mellan de pengar du stoppar in i en verksamhet och vilken kvalitet du får ut. Höga kostnader inom exempelvis äldreomsorgen eller skolan är ingen garant för att du ska ha en bra kvalitet och där är vi väldigt överens med SKR. Få ut mer välfärd för en och samma peng det är ju utmaningen. 

Spara pengar och algoritmer nämns ofta i samma andetag. Hittills har alla poddare fått frågan om våra medborgerliga rättigheter och insyn bör skilja sig beroende på om det är ”människan eller maskinen” som har fattat beslutet.

-Ja man bör ha insyn i algoritmen – det tycker jag är självklart.

-Här har vi för en gångs skull parter som har kommit överens om en lösning för att hantera ett samhällsproblem som vi faktiskt har – och att regeringen då inte kan vara mer snabbfotad, det tycker jag är väldigt olyckligt. Det finns en besvikelse från båda parter. 

Har vi ett nytt politiskt landskap där höger och vänster är allt mindre kopplad till relationen arbetstagare – arbetsgivare?

-Ja helt klart inte minst genom att vi har SD som har vuxit till ett stort parti i Riksdagen vilket har förändrat bilden dramatiskt. Sen höjer man på ögonbrynen när man ser Vänsterpartiet och Moderaterna göra upp i enskilda sakfrågor. Det känns lite som att vad som helst kan hända i politiken.

Akademikerförbundet SSR har varit positiva till att myndigheter numera måste ställa krav på villkor i nivå med kollektivavtal när de genomför offentliga upphandlingar. Svenskt Näringsliv har dock varit emot – och är fortsatt emot när det kommer till statliga bolag, vilket är det senaste förslaget. 

-Det handlar om föreningsfrihet – det finns också krav på ickediskriminering och skyldighet att granska exempelvis orealistiskt låga bud som kommer in. En mer övergripande synpunkt är att den offentliga upphandlingen brister enormt, med väldigt dålig kontroll. 40–50 procent av alla upphandlingar får inte ens anbud, och det är inte bra för konkurrensen.

Borde det inte vara medlemsrekryterande för Svenskt Näringsliv att kollektivavtal gynnas i upphandlingar?

-Svenskt Näringsliv är en organisation som verkar även för företag som inte finns idag men som är bra för näringslivet i framtiden.

Om det, slutligen, är någon fråga som kan hota Svenskt Näringslivs portalparagraf, nämligen ”ekonomisk tillväxt och välfärd” är det klimatkrisen, enligt myndigheter som Konjunkturinstitutet – och vad tänker organisationen kring det?

-Det är en fråga som vi har börjat lyfta under det senaste året. Energifrågan är viktigt men också kapitalflöden och finansiering. Det pågår mycket på EU-nivå om klassificering av investeringar utifrån hur väl de fungerar i relation till miljö-riktlinjer. 

Behöver lönespridningen öka inom offentlig sektor? Hur ska kommunerna klara kompetensförsörjningen? Indexering av de generella statsbidragen? Hur oroad bör man vara för EU:s ingrepp på exempelvis minimilöner? Missa inte vad Svenskt Näringslivs chefsekonom tänker om det!