Förändringar i anställningsskyddslagen

I regeringsöverenskommelsen med C och L ingår flera punkter som handlar om reformer av arbetsmarknaden. Punkt 20 i överenskommelsen tar sikte på förändringar av anställningsskyddslagen, LAS. Där betonas att arbetsrätten behöver moderniseras och göras mer flexibel, särskilt för att tillgodose små och medelstora företags behov. Därtill talar man om lägre kostnader vid uppsägningar och skärpt kompetensutvecklingsansvar för arbetsgivare. Det här är därför centrala teman i det utredningsdirektiv (Dir. 2019:17) som regeringen presenterade i slutet av april.

Men det är inte säkert att utredningens förslag kommer att läggas till grund för lagstiftning. Arbetsmarknadens parter ska parallellt med utredningen förhandla om förändringar i LAS. Om parterna når en överenskommelse om hur LAS kan reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag. 

Direktivens fyra punkter:

1. Ett av de mer uppmärksammade punkterna i utredningsdirektiven handlar om att tydligt utöka undantagen från turordning vid uppsägning. Detta motiveras med att arbetsgivare, särskilt mindre företag, ska kunna behålla sådan personal som är av särskild betydelse för verksamheten.
2. Utredningen ska ta fram lagförslag för att inom ramen för anställningen stärka arbetsgivares ansvar för kompetensutveckling och omställningsförmåga. I svensk rätt saknas idag ett uttryckligt lagstöd för arbetsgivares skyldighet att kompetensutveckla sina anställda (man kan uttolka det i viss rättspraxis från AD). Det anser regeringen vara otillräckligt, och vill därför ha uttryckligt lagstöd för detta. Därutöver motiveras det med att kompetens i allt fler branscher i sig utgör ett anställningsskydd, detta genom att en kompetensutvecklad anställd är anställningsbar och enklare klarar en omställning till annat arbete hos arbetsgivaren i första hand eller någon annanstans.
3. Utredningen ska ta fram lagförslag som innebär lägre kostnader vid uppsägningar samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls. Saklig grund-kravet i LAS ska alltså vara kvar. Uppsägningstvister är kostsamma, vilket kan få till följd att arbetsgivares vilja att anställa minskar. För att öka incitamenten att vilja anställa behöver enligt direktiven kostnaderna minska. Utredningen ska därför ta fram lagförslag om hur kostnaderna kan sänkas särskilt för små företag och fokus ska ligga på uppsägningar som sker av personliga skäl. Här ska utredningen beakta särskilt de förslag som togs fram i SOU 2012:62 (uppsägningstvistutredningen). Utredningen ska här värna parternas fortsatta möjligheter att träffa överenskommelser under tvisteförhandlingar.
4. Till skillnad från tidsbegränsade anställningsformer ger en tillsvidareanställning ett betydande rättsligt anställningsskydd. Utredningen ska överväga, inte utarbeta, lagförslag för att åstadkomma bättre balans mellan visstidsanställning och fast anställning. Direktiven ställer upp en rad ganska stränga villkor för hur förslagen får utformas: bland annat ska tillsvidareanställning vara fortsatt huvudregel, befintliga tidsbegränsade anställningsformer ska behållas, och inte heller får arbetsgivarens rätt att bestämma över tjänsters arbetstidsmått inskränkas (det blir alltså inte tal om deltidsförbud eller en strängare heltidsnorm).

Akademikerförbundet SSR bevakar givetvis utredningen på nära håll, och deltar i förhandlingar med arbetsgivarparter i olika sektorer på arbetsmarknaden. Mer om förhandlingarna kan du läsa här.